måndag 30 mars 2015

Yoga......en livsstil ?

Yogan tog mig med storm. Inget jag hade förväntat mig. Jag tänkte det kunde vara bra för mig eftersom jag är så splittrad och extrovert.......så rätt jag hade :)

söndag 8 februari 2015

Oväntat i-landsproblem ....

Bilen pajade mitt i natten . Första gången det hänt sen jag skilde mig. Brukade bara ringa min man och be honom hämta mig och så var den saken ur världen. Men nu bor han fyra timmars bilfärd bort. Vem kunde jag ringa nu? Mitt i natten? Och inte kunde jag väl bara lämna bilen mitt på vägen?  Hur gör man?
...jag ringde mitt ex och frågade. 
Det blev till att ringa bärgningsbil, försäkringsbolaget och taxi. Ja, killen i bärgningsbilen fick ringa taxi eftersom min telefon hade hunnit balla ur och efter att han hämtat sig från värsta skrattanfallet när jag förtvivlat utbrustit: 
-  Jag kan ju inte ens ta en taxi för jag har inga pengar. Jag har bara kort.....
Skitkul..det är faktiskt över 20 år sen jag åkte taxi....

tisdag 3 februari 2015

Reflektion....

Jag och en kollega satt hemma hos mig och samtalade om tillvaron igår kväll. Om hur härligare livet blir om vi vågar möta våra rädslor istället för att backa för dem. Vi talade om kulturer, religioner och om människosyn. Ett sådant där sällsynt gott samtal som känns befriande och utvecklande på samma gång.
Och idag var jag på utbildning till samtalsledare i reflektion. Vi hade en mycket intressant och givande föreläsning som väckte mycket tankar och som påminde om samtalet under gårdagskvällen.
Vi fick lära oss att vår självbild påverkas av de människor vi umgås med, våra värderingar och den kultur vi befinner oss i.
Vår föreläsare uppmuntrade oss att läsa mycket och att umgås med människor som får oss att tänka, reflektera om vi vill förbättra vår självbild.
En god självbild visar sig nämligen i att vi har en benägenhet att tala gott om andra och skitsnack avslöjar alltså att du har en dålig självbild.....hm...tål att tänka på

måndag 2 februari 2015

Att våga vara människa....


"Det är farligt att leva...man kan faktiskt dö"
Lena Olin tror jag det var som hade den repliken i en film.

Vad värre är .....tänker jag.....en kan faktiskt glömma vad det är att leva.....glömma vad det är att vara människa......vad det är att tänka, reflektera, reagera och agera.

De som gör det blir ofta sedda som antingen obekväma eller som wisselblowers.

Helst ska vi sitta stilla i båten och absolut inte tänka några långa tankar. Bli vid vår läst. Foga sig i ledet. Inte stiga ur fåran. Bara ifrågasätta inom redan givna ramar.

Men det finns dem som försöker. Det finns människor och rörelser som sprider kunskap, forskar, letar efter lösningar.....och som sätter upp mål. Meningsfulla mål, nödvändiga mål. Människor som vågar ha visioner och som vågar tänka och agera utanför boxen

Tack och lov för det.

lördag 31 januari 2015

Etablissemanget.....

Läser Aftonbladets ledarsida. Idag skriven av Katrine Marcal. Hon tar utgångspunkt i den engelske journalisten Owen Jones nya bok "The establishment" som handlar om den brittiska eliten och där Jones konstaterar att ordet "etablissemang" används i betydelsen " folk med makt som jag inte gillar"  något som Aftonbladets ledarskribent visserligen håller med om men hon skriver också:


" I en studie av internationella nätverks betydelse i det svenska näringslivet kunde forskaren Anna Stafsudd visa att ägandet och styrelseposterna fanns i en "anmärkningsvärd liten värld"

Bara Tyskland hade värre maktkoncentration än det svenska samhället
Vår svenska ankdamm är en realitet..och en realitet med konsekvenser.
"Alla" känner "alla" och "alla" vet hur det funkar.

Det är när personkretsen är liten som de olika eliterna i samhället flyter samman och bildar ett enda etablissemang.
Som börjar agera utifrån en enda logik
Det är i små och stängda världar som riskerna för korruption är som störst

Det är en sak att ha svängdörrar
 mellan politik och näringsliv när
näringsgslivet är stort

En annan när det är en ankdamm

Politikerna vet exakt vilken anka de inte ska stöta sig med om de
vill ha en chans till fina uppdrag

Vad Owen Jones i hög grad missar i sin bok är hur de nya eliterna
krokar  i de gamla. Hur den nya världen av stora pengar som går att
tjäna på lobbying och avregleringar hela tiden byggs ovanpå det
gamla näringslivet med dess gamla hierarkier
Hierarkier som ofta går tillbaka till en mycket gammal
överklassvärld med allt sitt inbyggda damm

"Etablissemanget" är inte bara ett ord för " folk med makt som jag inte gillar"
Det finns på riktigt.
Även i Sverige
Och någon borde studera det"

Ja, någon borde studera det och mycket annat och lägga upp på bästa sändningstid och på förstasidorna i våra tidningar. Nyheter och rapport borde gå ut på att dels informera folk om hur det verkligen ser ut i världen och dels ha diskussioner kring vad vi kan göra för att lösa de reella problem vi faktiskt står inför istället för att babbla om tokigheter som att "skapa nya jobb" och " öka den ekonomiska tillväxten"

Men det är klart...när det ser ut som Kristine Marcal beskriver i sin artikel så finns det ju naturligtvis inget intresse hos etablissemanget att agera annorlunda än de gör....

....det är inget som gör livet härligare precis..

Böcker, böcker, böcker....

Jag behöver semester. Inte bara för att lapa sol, njuta av värme och förkovra mig i spanska språket utan också för att hinna läsa några av alla de böcker jag skrivit upp på en av mina många listor.

Jag är uppe i över ett 50-tal och listan fylls hela tiden på: Urkällan av Ayn Rand, Den ekonomiska människans fall av Frostegård, Ojämlikhetens anatomi av Per Molander,  I skymningen sjunger koltrasten av Linda Olsson och Gud älskar att färdas i en rosa Cadillac av Birger Schlaug är några på listan.

De är så många att jag inte vet vilken jag ska börja med. Ett helt smörgåsbord att sätta tänderna i. Och  hela tiden kommer det fler. Det tar liksom aldrig slut.

Ibland tänker jag att jag skulle behöva minst 10 liv till om jag ska hinna göra allt jag vill....


torsdag 29 januari 2015

Dejting.........


Jo, jag ska erkänna.  Jag går in ibland på en som heter Happypancace. Den är gratis. Tidigare betalade jag för att dejta på två olika sajter. Det var i början av mitt singelskap.

Det har sagts att vi söker kontakt via dejtsajter för att vi  har så ont om tid idag. Konstigt. Det tog mig en herrans massa tid att stämma träff med folk mer eller mindre långväga ifrån. Har en då inget gemensamt, vilket en märker ganska snart, tar det en hel del tid och kraft att fika och vara artig och fundera över hur en ska komma ur det här mötet på ett bra sätt. Kanske den andre har exakt samma problem.

Jag kom till slut underfund med att även om jag tycker att det skulle vara helt underbart att vara i en tvåsamhet tillsammans med en människa som jag känner att jag älskar och har roligt tillsammans med och som sätter guldkant på min tillvaro och viceversa så är det inte säkert att jag finner den människan.

Ska jag då slösa en massa tid och kraft på att engagera mig och längta efter något som kanske inte går i uppfyllelse istället för att ägna min tid åt att njuta av det jag faktiskt har omkring mig?

Naturligtvis inte. Så jag la ner det. Alltså, jag går in ibland och kollar lite. Ifall, ifall. Och så tror jag de flesta gör. Aktiviteten är ganska låg. Jag kan få väldigt många besökare och några gillatryckningar men väldigt sällan något mail. Själv är jag inte heller särskilt aktiv eftersom det är svårt att veta om ”min människa” kan gömma sig där bakom en bild och/eller en text som jag inte finner tillräckligt intressant. .. och så måste det ju vara för alla andra med.

…och hur ska jag hinna dejta någon när jag arbetar heltid, går på yoga varje onsdag,  amatörteater på måndagar, gym varje dag efter jobbet och hälsar på mina barn och barnbarn var tredje helg. Dessemellan ska jag hinna med att träffa mina vänner och mina syskon…….och inget av allt det vill jag ge avkall på………..möjligen gymmet efter jobbet någon  gång.

Så blir det att när jag får lite dötid över och har lite tråkigt och inget annat för mig så går jag in på Happypancake och minglar runt lite.